Hanna Henriksson – Vetenskaplig rapport barnfetma

Vetenskaplig rapport för beviljade medel från Lions forskningsfond för forskarstuderande

Bakgrund

Barnfetma är enligt WHO en av 2000-talets största utmaningar för folkhälsan. Ökningen av övervikt och fetma hos små barn kan bero på faktorer tidigt i livet. Under 2007/2008 har i Linköping etablerats en unik kohort bestående av 108 fullgångna friska barn vars kroppsfetthalt har mätts med PeaPod vid 1 vecka och 12 veckors ålder. Låg fysisk aktivitet och kostvanor är bidragande faktorer för uppkomst av övervikt och fetma. Det saknas dock tillförlitliga och enkla metoder för att mäta fysisk aktivitet och kostvanor hos små barn. Därför var syftet med studien att studera samband mellan kroppsfetthalt och fysiskt aktivitet hos små barn samt att utveckla metodik för att mäta fysisk aktivitet och kostintag hos småbarn.

Beskrivning av utfört arbete med hjälp av beviljat anslag från Lions

De medel som erhållits från Lions för 2015 har använts till bearbetning av data om kroppskomposition och fysisk aktivitet från spädbarnsålder upp till 4,5 års ålder. Friska barn studerades vid 1 och 12 veckor (n=44), samt vid 1,5 (n=44), 3 (n=33) och 4,5 (n=26) års ålder. Kroppssammansättning mättes med hjälp av s.k. helkroppspletysmografi vid 1 och 12 veckor samt 4,5 års ålder. Vid 1,5 och 3 år mättes kroppssammansättning, total energiomsättning och fysiskt aktivitetsnivå med hjälp av dubbelmärkta vattenmetoden och indirekt kalorimetri. Resultaten har färdigställts i manus samt i min avhandling.

Ekonomisk rapport

Erhållna medel från Lions forskningsfond har använts för att täcka vissa kostnader för projektet under år 2015. Dessa kostnader avser lön för Hanna Henriksson samt publiceringskostnader och statisktisk konsultation.

Resultat

I genomsnitt var andelen kroppsfett (”total body fat”, TBF% och ”fat mass index”, FMI) högre (3-81%), medan andelen fettfri massa i kroppen (”fat-free mass index”, FFMI) var något lägre (-2 till -9 %), för barnen i studien jämfört med referensvärden (från 12 veckor till 4,5 års ålder).

Ett negativt samband mellan TBF% och PAL hittades vid både 1,5 (r=-0.40, P=0.008) och 3 års ålder (r=-0.48, P=0.004). Vid 3 år (r=0.74, P<0.001), men inte vid 1,5 år (r=0.28, P=0.062), kunde detta samband förklaras av ett motsvarande positivt samband mellan PAL och FFMI.

Analyser av dagboken vid 1,5 och 3 års ålder visar att medelvärdet av referens PAL och PAL uträknat med dagboken överensstämmer vid användande av Ainsworths MET-värden. (Vid 1,5 år var referens PAL 1,39±0.17 och PAL via dagboken 1,44±0.11. Vid 3 år var referens PAL 1,61±0.14 och PAL via dagboken 1,59±0.24). Dessa resultat visar på att dagboken kan vara användbar på gruppnivå då man vill studera barns fysiska aktivitet. Våra Bland-Altman analyser visar dock att tillförlitligheten för enskilda barn var låg.

Rörelse- och pulsregistrering via Actiheart förklarade en statisktisk signifikant, men liten del (8%), av variationen i TEE vid 1,5 och 3 år, och AEE (6%) vid 3 års ålder, utöver det som förklarades av barnens kroppssammansättning. Dessa resultat är jämförbara med resultat från likande undersökningar på äldre barn och vuxna.

Våra analyser av kostdata vid 3 år visar att ett nytt instrument för att mäta kostintag hos barn via mobiltelefon, Tool for Energy balance in Children (TECH), överensstämmer med referens (mätt med dubbelmärkta vattenmetoden) avseende energiitag. Medelvärdet för energiintag mätt med TECH var 5400 ± 1502 kJ per dag och referensvärdet var 5066 ± 599 kJ per dag. Även uppmätt intag av frukt, grönsaker, juice och söta drycker uppskattade med TECH överensstämde väl med referens (food frequency formuläret KidMeal-Q). Bland-Altman analyserna visar dock att tillförlitligheten för enskilda barn var låg.

Vid 4,5 års ålder undersöktes samband mellan kroppsfettshalt och body mass index hos barnen (Iso-BMI). Våra resultat visade att övervikt eller fetma klassificerat enligt Iso-BMI väldigt bristfälligt kunde identifiera de barn som hade hög kroppsfetthalt. Vidare var korrelationen mellan kroppsfettshalt och BMI svag (r=-0,39, p<0,001) vilket betyder att BMI hos barnen endast kunde förklara 15 % av variationen av kroppsfettshalten (jämfört med 50-70 % hos vuxna). Detta innebär att BMI är en betydligt sämre indikator för kroppsfettshalt hos barn än hos vuxna.

Betydelse

Resultaten från min avhandling tyder på en trend i utveckling av kroppssammansättning hos friska svenska barn som kännetecknas av hög kroppsfetthalt under de första 4,5 levnadsåren. Våra resultat tyder även på att det finns ett betydelsefullt samspel mellan fysisk aktivitet och kroppssammansättning redan under de första levnadsåren.

Våra data visar att Actiheart och den aktivitetsdagbok som vi utvecklat skulle kunna bli användbara för framtida studier av fysisk aktivitet, kroppssammansättning, energibehov och hälsa hos små barn. Men det krävs mer forskning för att öka tillförlitligheten av dessa metoder för individuella barn.

Våra nya instrument för att mäta kostintag hos barn via mobiltelefon, TECH, visar på potential men behöver utvecklas och valideras mot dubbelmärkt vatten i en framtida studie för att vara vara användbar för individer. Att kunna mäta kostintag på ett korrekt och enkelt sätt är viktigt då man vill undersöka hälsa, kroppsammansättning och fysisk aktivitet hos små barn.

Ett annat fynd i detta projekt som är av stor kliniskt betydelse är att BMI hade ett väldigt svagt samband med kroppsfettshalten vid 4,5 års ålder. Den allvarligaste konsekvensen av detta fynd är att det finns en risk att barn klassificeras som överviktiga och feta utan att ha en hög kroppsfettshalt och att barn med hög kroppsfetthalt klassificeras som normalviktiga. En slutsats är därför att BMI kurvor inom barnhälsovården behöver kompletteras med att mäta kroppssammansättning.

Stöd forskningen