2015 års Forskningsanslag – 2

Anslag till forskarstuderande (50 000kr)

Linda Bojmar, IKE

Födelseort: Linköping

Betydelsen av mikroRNA i exosomer och dess roll vid spridning av cancer

 

MikroRNA är korta sekvenser vilka bland annat styr reglering av ett stort antal gener och proteiner som tros ha betydelse för tumörspridningsprocessen. I vårt projekt har vi studerat relationen mellan uttryck av mikroRNA och tumörspridning från bröst och tarm till lever (Bojmar et al., 2013). Då mikroRNA tros ha både diagnostiska, prognostiska och behandlingsprediktiva värden finns det en stor potential och klinisk nytta om man kan finna nyckel-mikroRNA för dessa processer.

I samarbete med Dr. David Lyden, Weill Cornell Medical University – NY, har vi fått möjligheten att vidare undersöka nivåerna av metastaseringskopplade mikroRNA i s.k. ”liquid biopsies” i form av blod samt mikrovesiklar i cirkulationen, så kallade exosomer. Dessa innehåller faktorer som ofta är kopplade till metastasering och Dr. Lydens labb tillhör de världsledande vad gäller dessa metoder. Genom att studera mikroRNA-profilen i cirkulationen och inkorporerade i exosomer från cancerpatienter kan vi komplettera de resultat vi har från primära och sekundära tumörer hos bröst- och kolorektalcancer patienter. Detta kan hjälpa oss att utvärdera dess värde som kliniskt användbara markörer.

De preliminära resultaten i detta projekt innefattar ett flertal mikroRNA som är reglerade vid progressiv sjukdom. Dessa mikroRNA har vi fokuserat på att analysera i exosomer och vidare deras bidrag till spridning och den pre-metastatiska nichen.

MikroRNA är stabila markörer vilka har potential till betydande klinisk nytta i framtiden. Likaså är exosomforskning ett relativt nytt forskningsområde och dessa exosomer kan komma att bli kliniskt användbara markörer vid cancer, liksom ge förklaringsmodeller till metastaseringsprocessen. Att klargöra vilka faktorer som är avgörande för att tumörceller skall kunna metastasera gör det möjligt att på sikt prova ut blockerande läkemedel mot dessa och därigenom bromsa eller helt förhindra metastasering.

Jeanette Eckerblad, ISV

Födelseort: Arboga

Lions Club Karlskrona Jarramas svarar för anslaget.

En sammanhållen vård för våra multisjuka äldre personer

 

Ett av folkhälsomålen för vår åldrande befolkning är att minska effekterna av kroniska sjukdomar. Kroniska sjukdomar tenderar att öka med hög ålder och cirka 50% av personer över 65 år, och mer än 75% av personer över 80 år lider av flera kroniska sjukdomar samtidig. Multisjuklighet definieras som förekomst av minst två kroniska sjukdomar. Forskning har visat att äldre personer med multisjuklighet ofta lider av många symptom och en försämrad livskvalitet. Sjukvården idag är i hög grad uppdelad i specialistkliniker och mottagningar vilka endast behandlar ”sina” specialiteter. För att underlätta för personer med multisjuklighet måste ”alla” symptom värderas, mätas och hanteras parallellt, först då har vi chans att sänka frekvensen, minska svårigheten och lindra besvären av den totala symptom bördan.

Det övergripande syftet med avhandlingen är att beskriva hur symptom bördan ser ut hos äldre personer med flera kroniska sjukdomar samt beskriva hur det är att leva med en hög symptombörda i det dagliga livet. Ett annat syfte är att undersöka effekten av en specialist mottagning för multisjuka äldre med avseende på symptombörda, jämfört med sedvanlig vård. Projektet genomförs som en kontrollerad studie med bedömning innan studien börjar, efter 12 och 24 månader. I studien deltar 382 personer som är minst 75 år, har minst 3 sjukdomar och varit inneliggande på sjukhus minst 3 gånger under föregående år.

Preliminära resultat från den första bedömningen innan studien startade visar att de äldre lider av ett stort antal samtidigt förekommande symptom, i snitt av 8.5 symptom per person. Smärta var det symptom som förekom oftast, var svårast och gav mest besvär, 67% av gruppen hade under föregående vecka upplevt smärta. Trötthet, muntorrhet och domningar i händer och fötter var symptom som runt hälften av gruppen upplevt. Resultatet visar också att de personer som var diagnostiserats med mag-tarmåkommor, som har dålig syn eller med risk att vara deprimerad hade i större utsträckning än andra en hög total symptombörda. Forskning har visat att hög symptombörda leder täta besök hos på sjukvårdsinrättningar och akutmottagningar, det leder också till att många inte längre klarar att bo kvar i sitt eget hem utan i högre utsträckning måste flytta till äldreboende.

Betydelse; Denna studie bidrar med ny vetenskaplig kunskap om effekterna av en Äldremottagning för multisjuka äldre personer. Om studien visar på positiva resultat kan detta få genomgripande betydelse för organisationen av vården för multisjuka äldre och kan i hög grad beskrivas som samhällsrelevant. Omvårdnadsvetenskapligt bidrar avhandlingen till att synliggöra delar av den komplexitet som omgärdar den multisjuka äldre människan samt belysa kunskapsområdet ”symptom”, där helhetssynen i vården idag ofta brister för våra multisjuka äldre.

Hanna Henriksson, IKE

Födelseort: Karlstad

Förändringar av kroppssammansättning vid fysisk aktivitet hos barn

 

Bakgrund: Barnfetma är enligt WHO en av 2000-talets största utmaningar för folkhälsan. Ökningen av övervikt och fetma hos små barn kan bero på faktorer tidigt i livet. Under 2007/2008 etablerades en kohort av 108 friska barn vars kroppsfetthalt mätts vid 1 vecka och 3 månaders ålder. Detta projekt beskriver fortsatta studier av dessa barn. Syften: Att studera samband mellan kroppsfetthalt och fysiskt aktivitet hos små barn. Att utveckla metodik för att mäta fysisk aktivitet och kostintag hos småbarn.

Arbetsplan: När barnen i kohorten är 1,5 år (n=45) och 3 år (n=33) bestäms kroppsfetthalt, energiomsättning och aktivitet via dubbelmärkta vattenmetoden, indirekt kalorimetri, aktivitetsdagbok samt Actiheart (mäter rörelser/puls). Vid 3 års ålder bestäms kostvanor. Vikt och längd hos alla de 108 barnen bestäms vid 1, 2,5, 3 och 4 års ålder. Vid 4,5 års ålder mäts kroppsfetthalt med Pediatric Option.

Resultat och betydelse: Våra resultat tyder på ett betydelsefullt samspel mellan kroppsfetthalt och fysisk aktivitet redan under de första levnadsåren. Dessa kunskaper kan ha betydelse för möjligheterna att förebygga barnfetma. Vidare visar våra resultat att Actiheart, aktivitetsdagboken samt TECH, vårt nya instrument för att mäta kostintag hos barn via mobiltelefon, skulle kunna bli användbara vid framtida studier av barnfetma. Ett annat fynd som är av stor kliniskt betydelse är att BMI hade ett mycket svagt samband med kroppsfettshalten vid 4,5 års ålder, vilket kan leda till att barn med övervikt och fetma behandlas på ett felaktigt sätt.

Pontus Henriksson, IKE

Födelseort: Göteborg

Kroppssammansättning vid barnfetma – metodologi, metabolism och genetiska aspekter

 

Detta projekt undersöker möjliga orsaker till barnfetma som enligt världshälsoorganisationen (WHO) är en av 2000-talets största utmaningar för folkhälsan. Mycket talar för att övervikt och fetma grundläggs tidigt i livet och man vet att fetma i barndomen ofta leder till fetma i vuxen ålder. Därför är det viktigt att undersöka faktorer som påverkar individen tidigt i livet. Att studera detta har dock tidigare varit svårt då det saknats metoder som mäter hur mycket kroppsfett spädbarn innehåller. Tack vare ny metodik (helkroppspletysmografi) kan numera spädbarns kroppsfetthalt mätas på ett tillförlitligt, enkelt och ofarligt sätt utan att barnen känner något obehag.

Hos blivande föräldrar mättes kroppsfetthalten när kvinnan var i graviditetsvecka 32 med samma metodik som hos barnen. Totalt undersöktes 209 barn till mammor med okomplicerade graviditeter. Barnens kroppsfetthalt undersöktes vid en veckas ålder med helkroppspletysmografi. Våra resultat visar att feta mammor hade ökad risk att få döttrar som hade en förhöjd fetthalt vid 1 veckas ålder. Liknande resultat erhölls ej för söner. Dessutom fann vi ett samband mellan ökad insulinresistens (nedsatt förmåga att omsätta blodsocker) hos mammor och ökad kroppsfetthalt hos flickor, men ej hos pojkar. Våra resultat kan betyda att tidiga orsaker till hur en hög kroppsfetthalt etableras är olika för könen.

Reza Zarenoe, IKE

Födelseort: Teheran

Lions Club Alvesta svarar för anslaget.

Tinnitus och neural hörselskada, handläggning, livskvalitet och behandling

 

Rotavirus är den vanligaste orsaken till tarminfektioner hos barn och orsakar ca 450.000 dödsfall/år, huvudsakligen i utvecklingsländer. Infektionen orsakar diarre och kräkningar som kan leda till svår uttorkning.

Mekanismerna för hur diarre och kräkningar uppkommer av infektionen är inte helt klarlagda. Mina forskningsprojekt är fokuserade på att förstå hur rotavirus orsakar de kliniska symptomen. Hur rotavirus orsakar kräkningar har aldrig studerats, trots att kräkningar är en stor bidragande orsak till uttorkning. Kräkningar och diarre är medfödda skyddsmekanismer för att vi ska kunna göra oss av med skadliga ämnen och patogenern. Då den behandling som ges vid rotavirusinfektion är en oral vätskeersättning, så medför kraftiga kräkningar ett stort problem ur behandlingssyfte. Att få kunskap om hur rotavirus orsakar diarre och kräkningar är av stor betydelse för att kunna underlätta behandlingen av infektionen och rädda barns liv. Vår hypotes är att serotonin, en signalsubstans som kan frisättas från en sorts känselceller som finns i tarmen, är involverat både vad det gäller diarre och kräkningar vid rotavirusinfektion, genom en aktivering av såväl tarmens lokala nervsystem (enteriska nervsystemet) som vagala afferenter (vagusnerven) upp till kräkcentrat i hjärnan.

Anslag till postdoc

Pernilla Eliasson, IKE, 200 000 kr per år i tre år, totalt 600 000 kr

Födelseort: Göteborg

Hur läker senor efter en skada och vad händer när de inte läker ihop?

 

Folk i medelåldern motionerar allt mer, till följd av ett ökat hälsotänkande. Med detta ökar problemen med smärtande eller ayslitna senor. Hälsenerupturer är vanligt och incidensen ökar. Det råder starkt delade meningar om hur den bästa behandlingen ser ut. Avslitna senor sys antingen ihop eller tillåts läka spontant med benet i gips. Detta följs av en lång och besvärlig rehabiliteringstid. Syftet med detta projekt ar att studera vilka faktorer som är viktiga för läkningsförloppet. Jag kommer att använda mig av en cellmodell där vi låter senceller från patienter skapa en ny sena. Denna process, när vävnaden bildas in-vitro liknar vad som sker i den tidiga läkningsfasen efter en hälseneruptur. Dessa nysenor kommer jag att belasta mekaniskt men även behandla med läkemedel for att förstå vad som är viktigt för en lyckad läkning av senor. Jag kommer även att studera vad som skiljer mellan senceller som kan bilda denna nysena med de som inte har denna förmåga och sedan jämföra detta med celler som jag samlar in i samband med operation av kroniska rupturer. På så sätt hoppas jag förstå vad det är som gått fel vid läkningen av dessa patienters senor. Jag kommer även att studera biopsier från patienter vid olika tider efter hälseneskada för att öka förståelsen för läkningsförloppet. Slutligen planerar jag också att undersöka om det finns ett samband mellan användandet av vanliga blodfettssänkande läkemedel och senskador. Målet är att ta fram information som ökar förståelsen för vad som sker efter senskador så att man bättre kan behandla och rehabilitera dessa skador utan att patienterna får kvarstående problem efter skadan.

 

Emma Rörby, IKE, 200 000 kr per år i tre år, totalt 600 000 kr

Födelseort: Borensberg

Identifiering av nya behandlingsmöjligheter vid läkemedelsresistent leukemi

 

Vår förståelse av de mekanismer som ger upphov till akut leukemi har ökat under
senare år. Trots dessa framsteg har genombrotten haft liten återkoppling till den
kliniska vardagen och sjukdomen är alltjämt förknippad med dålig prognos. Ett
problem är att de cellgifter som används har mycket olika effekter på patienter, trots
att de har samma sjukdom. Skillnaderna i behandlingssvar mellan olika människor
beror bland annat på olikheter i signalerna från utsidan av cellen till dess inre del, ett
annat problem är att vissa leukemiceller blir resistenta mot läkemedlet som används
för att behandla patienten.
Vi tror att svaren till gåtan, varför visa patienter svarar på behandlingen medan andra
utvecklar resistens, finns i vilka signalöverförande proteiner som påverkas av
cellgiftema. Om man kunde kartlägga dessa och hur de samspelar i cellen skulle man
få helt andra förutsättningar till att designa framtida läkemedel. Vi har nu fått tillgång
till en ny revolutionerande utrustning för att kartlägga signalproteiner i leukemiceller.
Med denna teknik skapas möjligheter att genomföra hittills omöjliga försöksstudier på
signalproteiner, vilket vi hoppas leda till kartläggning av hur patienter svarar på
cellgiftsbehandlingar. Om vi kan kartlägga vilka signalöverförande proteiner som är
aktiva i resistenta celler och vilka proteiner som påverkas av olika cellgifter, kommer
vi att få helt andra förutsättningar till att specialdesigna framtida läkemedel. Vi är
övertygade att resultat från våra studier kommer att ge nya möjligheter att skräddarsy
leukemipatienters behandling.

 

 

Luca Conti, IKE, 60 000 kr per år i tre år, totalt 180 000 kr

Födelseort: Rom

Hur förstärker örat ljud? Den funktionella betydelsen av proteinet prestin

 

I Sverige lider omkring 560 000 vuxna av hörselnedsättning som är så omfattande att hörselhjälpmedel är nödvändiga. WHO förutspådde 2006 att hörselnedsättning kommer vara ett av tio tillstånd som orsakar den största försämringen i livskvalitet. Hos barn kan hörselnedsättning påverka utvecklingen av talet, hos vuxna försvårar hörselnedsättning ofta arbetssituationen, och hos äldre ökar risken för demensutveckling.

När ljudet når innerörat tas ljudet inte endast emot utan förstärks även innan det omvandlas till en elektrisk signal och förs vidare till det centrala nervsystemet. En avgörande komponent för förstärkningen av ljudet är prestin, ett protein som återfinns i innerörats sinnesceller. Om prestin inte fungerar normalt uppkommer en avsevärd hörselnedsättning hos människa. Trots den stora betydelsen av prestin för vår hörselförmåga vet vi väldigt lite om hur proteinet fungerar. Målet med det aktuella projektet är att studera prestins funktion. En förståelse för hur prestin fungerar kan hjälpa oss att bättre förstå den molekylära mekanismen för hörselnedsättning. Då prestin endast återfinns i innerörat kan den detaljerade förståelse vi får i det aktuella projektet hjälpa oss att utveckla nya behandlingar mot hörselnedsättning baserat på läkemedelssubstanser som administreras till örat.

 

 

 

Linda Fryland, IKE, 60 000 kr per år i tre år, totalt 180 000 kr

Födelseort: Jönköping

Lions Club Västervik svarar för anslaget.

Vita blodkroppars betydelse för prognosen vid Borreliainfektion

 

Den kliniska utgången efter fästingburen Borreliainfektion kan skilja sig mellan individer, från asymtomatisk infektion till sjukdomen Lyme borrelios (LB). En grupp LB patienter utvecklar icke-specifika kvarstående symtom efter adekvat antibiotikabehandling. De icke-specifika symtomen kan variera från milda till funktionsnedsättande symtom och är en stor börda för både patienten och sjukvården. Mekanismerna som orsakar persisterande symtom är okända, men tros inte bero på persisterande infektion. Patienter som utvecklat persisterande symtom utnyttjas av personer som erbjuder ovetenskapliga och icke-evidensbaserade behandlingar, t.ex. en eller flera långvariga intravenösa antibiotikabehandlingar, trots avsaknad av infektion. Syftet med vår forskning är att öka kunskapen om mekanismerna bakom de olika kliniska utgångarna. Därigenom skulle man i framtiden kunna hjälpa de drabbade personerna genom att t.ex. utveckla kompletterande (immunomodulerande) behandling vid fästingburen infektion. En sådan behandling skulle ge den fästingbitna personen ett optimalt immunsvar mot Borreliainfektionen samt även minska sjukvårdens börda.

Projektet undersöker konstitutionella (medfödda) skillnader i neutrofilers (tidigaste immuncellerna vid infektionsplatsen) funktionalitet vad gäller förmågan att känna igen och döda Borreliabakterier. Neutrofiler från LB patienter (suboptimalt immunsvar) jämförs med neutrofiler från asymtomatiska personer (optimalt immunsvar).

Idag finns, så vitt vi känner till, inga studier som undersökt konstitutionella skillnader mellan neutrofilers funktionalitet mellan individer med olika kliniska utgång efter Borreliainfektion. Projektets resultat kan komma att öka kunskapen om det tidiga immunsvaret vid Borreliainfektioner. Kunskapen kan bidra till att optimera prevention, behandling och diagnosticering av Borreliainfektioner, t.ex. för att optimera immunsvaret (immunomodulerande behandling) eller som supplement till LB behandling.